Andra dan har snart gått och mitt hjärta gör bara ondare och ondare, mår skit, visst kan jag le och skratta men vill bara vara själv, gråta, skrika, men vågar inte och kan inte, så fort ingen ser gråter jag men om nån ser mig säger jag att jag är okej, vill inte fortsätta såhär, vill ha dig tillbaka men vet att du inte vill de, jag kan inte tvinga dig att älska mig men jag kan älska dig, och jag kan inte och vill inte ha någon annan innan jag är helt över dig.
De värsta är att folk stöter på mig just nu, att vissa inte inser att jag behöver mer än en dag eller två, när jag loggade in på facebook och jag såg alla mejl om stöd jag orkade bara inte, så jag började tänka och så gick jag in på din facebook och de va som att jag aldrig funnits, det kändes som en kniv som blev hugget, visste inte vad jag skulle göra eller säga så tårar blev min utväg. Inget mer choklad ätande blir de iaf för de är tydligen inte bra för hyn. Så tårar får duga så länge...
Imorgon ska jag och mamam till stan och då ska jag "tröst shoppa" fast de kommer hjälpa hoppas jag.

Borde sova, tror inte man kan gråta när man sover, god natt<3 seriöst om ni har haft de jobbigt berätta de kommer kännas lite bättre, lovar<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0