samtalet

Jag har saknat din röst, jag har försökt, saker jag aldrig sagt kommer upp, saker jag inte förstår kommer upp, jag började gråta, samma sek som du sa du ville prata så började tårarna rinna men jah bet mig i läppen för att inte du skulle höra hur ledsen jag är, du skulle se ner på mig bara och jag vill inte de. Jag klarar de inte, jag önskar jag kunde somna för jag har ingen större lust att vakna just nu, vill sova och sova, vill för en gång skull att DU och NI ska bry er, känns inte som ni nånsin gjort de, du gjorde de igen idag, fick mig att gråta floder, och värst av allt du satte en kniv i mitt hjärta. Kanske borde göra som andra säger och fixa ihop det med n¨ån annan eller då m¨ste jag ju hitta nån sexy och de är jobbigt, för den där jävla rösten får mig att inse att du aldrig älskade mig hade du älskat mig hade du varit här nu, du hade fattat. Varför ens försöka? varför ens inse att livet inte har samma mening? du vill inte reda ut de, men jag vill så jag ska säga de rakt ut, bryr mimg inte vad alla tycker om mig:

DU VA DE BÄSTA SOM HÄNT MIG, MEN DU LJÖG ALLTID FÖR MIG! DU FICK MIG ATT GÖRA SAKER FÖR ATT FÅ DIN UPPMÄRKSAMHET TVÅ SEK! DU I PRINCIP FICK MIG OLYCKLIGT KÄR NÄR JAG VA SOM LYCKLIGAST SEN KROSSAR DU MIG PÅ SMS, HUR FAN KAN MAN GÖRA SÅ?!MSEN SKYLLER DU ALLT PÅ MIG!

Om livet har en mening så är jag borta ur den meningen...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0